I USA ligger avkastningen på tillgångar redan för nära varandra
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 9.6.2025 kl. 06:58 CEST. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.
Förra veckan var en uppåtgående vecka för de amerikanska och europeiska aktiemarknaderna. Ett stort antal investerare tror fortfarande att handelsförhandlingarna mellan USA och dess handelspartners kommer att sluta på bästa sätt, och de värsta scenarierna har inte dykt upp. Värdet på Trump-nyheter har i detta avseende upplevt en viss inflation, och under helgen var det främst presidentens skämt med Elon Musk som stod i fokus. När det gäller ekonomiska överraskningar har euroområdet glänst i positiv bemärkelse i förhållande till låga förväntningar, medan överraskningarna i USA åter blev negativa.
Sysselsättningssiffrorna för maj som publicerades på fredagen var ganska väl i linje med marknadens förväntningar. Det skapades 139 000 nya jobb i ekonomin, vilket var något färre än i april (den reviderade siffran för april var 147 000). Arbetslösheten låg dock kvar på 4,2% och löneutvecklingen var högre än väntat, med en ökning på 3,9% i årstakt. Siffrorna kan därför tolkas som en ytterligare ombalansering av arbetsmarknaden. Jag rapporterade förra veckan att det fortfarande finns mer än 1 jobb för varje arbetslös arbetssökande i ekonomin. Vi har kommit ned från de hetaste nivåerna, då jobbkvoten var två, men vi är inte på något sätt på en svag nivå. Som jämförelse kan nämnas att under den värsta finanskrisen sjönk kvoten till 0,2. Den andra grafen visar dock på en oroande utveckling i den stora bilden av arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta av den totala befolkningen har nämligen haft en svagt nedåtgående trend den senaste tiden. Detta innebär att relativt färre människor deltar på arbetsmarknaden, vilket om det fortsätter kommer att störa de långsiktiga ekonomiska utsikterna. Vanligtvis stiger arbetskraftsdeltagandet i starka konjunkturcykler, så en viss vändning till det sämre syns nu på arbetsmarknaden.
Ett annat intressant inslag från helgen var en artikel i WSJ som handlade om hur ränteskillnaden mellan obligationer (långa och korta) och aktier i USA har minskat till den minsta på 40 år (se diagrammet nedan). Fenomenet är en utmaning för investerarna, och i artikeln frågar man sig vad som skulle få dem att investera i långa räntor eller företagsobligationer i den nuvarande ekonomiska miljön, när korta räntor på obligationer ger nästan samma avkastning. Och viktigast av allt, vad motiverar en investerare att investera i S&P 500-indexet med en förväntad avkastning på 4,7% vid nuvarande värderingsnivåer, när en 10-årig obligation ger 4,4% med mindre risk? Det är inte konstigt att aktieinvesterare söker sig utanför USA, samtidigt som tillväxtförväntningarna mellan t.ex. eurozonen och USA har närmat sig varandra.
Källa: WSJ
